Ni vet hur det är. Bloggar är ute och ingen kommer ändå ihåg att uppdatera dem eller gå in och läsa dem. Kom och kolla på facebook eller instagram istället!

https://www.facebook.com/MariaSandbergIllustration

http://instagram.com/mayasan_tatanka

Fler porträtt, det här är en sorts beställning. Emil hette till för ett år sedan Ida och jag har tidigare gjort den här bilden av henne och varghunden Boudica:

Nu ville Emil ha en ny bild, en som bättre matchar hans nya personlighet. Och eftersom jag tycker så mycket om både Emil och Boudica så ville jag så klart gärna göra det.

Jag gjorde den andra bilden så att den skulle vara så lik den första som möjligt, samma storlek och som en sorts speglad komposition. Faktum är att när jag redigerade bilderna nu i photoshop så tog jag en skärmdump på hur porträtten ser ut ovanpå varandra för att jag tyckte det var så fint att kompositionen blev så bra!

I båda bilderna var nästan det viktigaste att kläderna blev rätt, alla kläder inklusive skor och hundhalsband är handgjorda och mycket tidskorrekta. Det är alltså samma röda huva i båda bilderna, fast som Rödluvan (och vargen) i den första och sen som Robin Hood (och Little John). Blev väldigt glad att jag fick godkänt av Emil för hur alla detaljer är porträtterade. Speciellt skorna ska tydligen vara väldigt rätt ;)

Emil har för övrigt en jäkligt bra blog här om att vara transperson. Och han skriver en precis lika bra blog om medeltida re-enactment här. Du är en stor inspiration på så många sätt, my friend!

Jo, det var ju det här med kaninerna. Aydin sa att han ville se vad som hände om jag målade graffiti. Det här är vad som händer.

Oerhört allegorisk målning till en god vän på födelsedagen. Han vill nog inte att jag förklarar så bilden får stå för sig själv helt enkelt.

Men när tre personer säger “coolt, har DU gjort den?” så vet man att man överträffat sig själv på ett bra sätt. Om någon är intresserad så är den inspirerad av låten Rising Tide av Lynx (feat. Beats Antique). Och Noone said it would be easy av Cloud Cult.

Nu har paketet med rykande färska Det Japanska Husets Förbannelse landat! 
Den tredje boken om SubRosa Detektiverna innehåller japanska spöken, träsnitt, döskallar, en del kendo, lite magi och en hel massa art nouveau. Och ett mysterium. Och en katt. Vad mer kan man önska?

Det känns väldigt bra att vi gjort den här tredje boken. Nu är det verkligen en serie! 
En första bok behöver ju inte uppfattas som en serie, hur mycket vi än sa att den skulle bli det. Och den andra boken kan ju också se ut som en uppföljare men inte nödvändigtvis som en del i en längre serie. 
Men nu, nu har vi ju en bok tre och vi har en bok fyra på gång!
Can't wait to get started!

Den långa vägen till att få ordning på både blogg och hemsida... Kan vara över?
Jag tror nog det här kan fungera. Tusen tack till Aydin som tipsade mig om Weebly, och som har hjälpt till med att skriva in obegriplig kod på obskyra ställen så att knappar och annat fungerar. Tusen tusen tack!