CTN Expo 2013 och en hel massa animationsstudios.

Jag övergav ateljén i två veckor och åkte till San Francisco och Los Angeles. Med perfekt resesällskap bestående av Leo, Andrea och Fredrik. Alla extremt nördiga tecknare som gärna går omvägar för ett Disney-museum eller för en till seriebutik.

Målet med resan var att gå på CTN Animation Expo. Creative Talent Network är en organisation (startad av Tina Price) för kreatörer inom film och animation (och en hel del andra sorts illustratörer och konstnärer). I år var det femte året CTN ordnar en mässa av och för konstnärer. En del studios är där och rekryterar (som Disney, Laika, Nikelodeon) och det är paneler och workshops hela dagarna, men allra mest är det entusiastiska konstnärer som går runt och wow:ar varandra. Runt 5000 extremt begåvade tecknare med var sin bok eller portfolio i handen. Väldigt trevligt nätverkande på alla sätt. 

Men först landade vi i San Francisco och turistade lite. Tredje gången jag var där, förra gången bilade vi från Los Angeles via Highway 1 upp till San Fran, så det var betryggande välbekant att åka ner samma väg igen. Andrea och Fredrik var awesome i baksätet också, sjöng sånger och lät som velociraptors och ooh:ade över utsikten. De var så illa tvungna i och för sig eftersom de inte har körkort så de var liksom inte i position att inte vara trevliga och lättresta. 
Första stopp var Pixar och hälsa på Alli Sadegiani som är en gammal arbetskompis som jobbar där sen ett halvår eller nåt. Pixar är fint, jag har varit där förut. Stora fina hus, mycket tavlor på väggarna och helt överfullt av hippa san francisco-animatörer. Alla är en egen karaktär, förutom att de också ritar helt otroliga karaktärer.

Sen åkte vi till akvariet i Monteray och träffade den här bläckfisken: 

kändes som att vi redan kände varandra eftersom jag precis målat klart en bild med en stor röd bläckfisk.

Helt fantastiskt akvarium, väldigt inspirerande. Speciellt som jag har målat en hel del undervatten och fiskar ett tag nu. Som omväxling till alla fåglar.
De hade en kelpforest som var nästan lika imponerande som den i Kapstaden, och en gigantisk tank med sardiner och tonfisk och hajar. Och så klart massor av maneter - de gör sig ju så bra i akvarium.

Vi tog nästan en vecka på oss att komma ner till Burbank i Los Angeles, där Expon hålls varje år.

Eftersom alla de andra varit på CTN Expo tidigare så räknade jag med att de snabbt skulle försvinna bland folk de känner sen tidigare, och jag fick alldeles rätt. Men eftersom det gav mig möjlighet att stå och prata med Chris Sanders i fred en lång stund så klagar jag inte! Chris (som jag inte träffat förut men dyrkat och följt som en trogen hund i åratal) visade de nya sjöjungfrurna i vinyl och resin som han var väldigt stolt över. “Look at how they painted the dust here, and look at these awesome details!” Jag sa att jag har Maile (Hawaii-tjejen) som vinylfigur och han frågade “Yeah? Which colour did you pick?” och jag svarade “I took the red one”. Är helt övertygad om att han inte hörde att jag citerade Lilo & Stitch men vilken känsla att få säga det till Chris Sanders! Han var för övrigt väldigt trevlig och nästan lika speedad som jag trodde och vi stod som sagt och pratade en lång stund eftersom det var tidigt första dan och inte så mycket folk som det blev senare (som på bilden). Faktum är att jag kunde ha åkt hem sen, för det var det klart bästa på hela resan :)

Eller. Nathan Fowkes höll också en väldigt bra föreläsning om färg och ljus. Och det var väldigt kul att få träffa Samantha Youssef igen. Och alla nya människor som jag hoppas att jag inte omedelbart tappar bort. 

En väldigt fin personlig grej var att en av kvällarna såg jag plötsligt på facebook (tack internet!) att ett av mina favoritband, Beats Antique, spelade inne vid Hollywood blvd så jag övergav animatörerna och kastade mig i en taxi för att på vinst och förlust få en biljett trots att det stod att det var utsålt. Efter två timmars väntande och med hjälp av en väldigt gullig kille (som därigenom missade att få en biljett själv) så kom jag in och fick se dem spela! De är galna, och galet bra. De lär väl inte komma till Sverige och spela i första taget heller. Och det var en stark känsla att bara kasta mig iväg på något helt okänt så där.

Expon var bara tre dagar, så sen var vi kvar i LA en vecka till och hade sån tur att vi fick möjlighet att hälsa på hos Tommie Löfqvist, en annan gammal kollega, på Dreamworks och sen på Disney genom Bobby Pontillas som Andrea kände sen tidigare.

Dreamworks är som ett stort campus, de har tjusig lunchmatsal med fishpond och en alldeles egen (fast vild alltså) häger som kommer ner och plockar några svindyra koifiskar till lunch ibland. Vi såg den, men någon jagade bort den direkt. Tommie jobbar just nu med How To Train Your Dragon 2 och den ser riktigt fin ut och verkar ha en bra story också. Gå och se den när den kommer ut. Det tänker jag göra.

Disney gillade jag faktiskt bäst (vi fick välja ett ställe att jobba på, tror jag skulle bli ensam på Disney för att de andra ville till Pixar och Dreamworks allihop) (Moderna typer. Pfff.). Gamla klassiska korridorer, alla verkade så lugna och evighetstrygga. Fullt av concept art på alla väggar. Historiens vingslag och allt det där. 

Vi hann till och med åka och se ett till akvarium innan vi tog flyget hem. Long Beach Aquarium, med flera maneter och fantastiska sjöhästar. Och man fick klappa hajar.

America 2013: akvarium, bläckfiskar, Chris Sanders, Nathan Fawkes och Beats Antique. Nice.