Vi har startat en ny Sketch Challenge, nu med fyra teman i februari. Så får vi se sen vad det blir för nya teman i mars.
Första temat var "stuga", men jag ville egentligen bara måla något till en låt som jag blev alldeles kär i för ett par veckor sen: "The Dreamer" av The Tallest Man On Earth. Kristian Matsson (med den underbara rösten) är från Dalarna, och min pappas familj är från Norbo som är en liten by strax utanför Borlänge. Så för mig handlar den här bilden om just Hindrikes och hur sommarnätterna där kändes när jag var liten och vi bodde i huset som min farfar byggde. Mina syskon som läser bloggen kanske kan känna igen ladan och äppelträdet och stigen ner till Noran, sjön där vi brukade bada (som hade blodiglar och var ganska läskig också ibland med sitt svarta vatten). Ladan finns inte kvar längre, den var borta när vi körde förbi för nåt år sen på väg till Carl Larsson-gården.
Min ehrm... tolkning... av "stugan" är att vi står inne i stugan, vid fönstret i köket, och tittar ut över ängen och skogen ner mot vattnet. I låttexten så sjunger han "Sometimes the blues is just a passing bird", men jag valde att göra fågeln till någon som kommer med lyckan istället - "just enough dark to see how you are the light over me". Som inspirationen. Som sommarnatten.
Jag ser de här Sketch Challenge (som jag startade tillsammans med min kompis Stina Rahm) både som ett kul sätt att göra struntbilder tillsammans med kompisar och som en anledning att prova nya saker. Det jag ville testa just nu var dels mina nya penslar - mina Roberson's - dels det dyra fina pappret jag köpte förra veckan. Har sett detta papper bland annat i en intervju med fantastiska Kajsa Flinkfeldt . Det kostar mer än nåt annat papper jag sett i butiken, och frågan var om det är värt det. Jag vet, akvarell är en materialsport. Det handlar väldigt mycket om att ha rätt material.
Första temat var "stuga", men jag ville egentligen bara måla något till en låt som jag blev alldeles kär i för ett par veckor sen: "The Dreamer" av The Tallest Man On Earth. Kristian Matsson (med den underbara rösten) är från Dalarna, och min pappas familj är från Norbo som är en liten by strax utanför Borlänge. Så för mig handlar den här bilden om just Hindrikes och hur sommarnätterna där kändes när jag var liten och vi bodde i huset som min farfar byggde. Mina syskon som läser bloggen kanske kan känna igen ladan och äppelträdet och stigen ner till Noran, sjön där vi brukade bada (som hade blodiglar och var ganska läskig också ibland med sitt svarta vatten). Ladan finns inte kvar längre, den var borta när vi körde förbi för nåt år sen på väg till Carl Larsson-gården.
Min ehrm... tolkning... av "stugan" är att vi står inne i stugan, vid fönstret i köket, och tittar ut över ängen och skogen ner mot vattnet. I låttexten så sjunger han "Sometimes the blues is just a passing bird", men jag valde att göra fågeln till någon som kommer med lyckan istället - "just enough dark to see how you are the light over me". Som inspirationen. Som sommarnatten.
Jag ser de här Sketch Challenge (som jag startade tillsammans med min kompis Stina Rahm) både som ett kul sätt att göra struntbilder tillsammans med kompisar och som en anledning att prova nya saker. Det jag ville testa just nu var dels mina nya penslar - mina Roberson's - dels det dyra fina pappret jag köpte förra veckan. Har sett detta papper bland annat i en intervju med fantastiska Kajsa Flinkfeldt . Det kostar mer än nåt annat papper jag sett i butiken, och frågan var om det är värt det. Jag vet, akvarell är en materialsport. Det handlar väldigt mycket om att ha rätt material.
Jag tyckte att jag målade precis som vanligt, som jag brukar göra på mitt billiga canson-papper, men resultatet blev helt annorlunda. Och ja, jag är också såld. Det blir dyrt fint papper i fortsättningen! Vilken lycka att få sätta en bra pensel på ett bra papper!!
Fast jag ska se om det finns ett som har ännu finare gräng. Jag gillar ett rufft papper av princip, men nog vore det fint med sånt där supersmooth resultat också.
Fast jag ska se om det finns ett som har ännu finare gräng. Jag gillar ett rufft papper av princip, men nog vore det fint med sånt där supersmooth resultat också.
RSS Feed
